Dax för barnkalas…

Min yngsta dotter har fyllt sju år och har haft sitt obligatoriska barnkalas. Omständig som jag är så kan jag inte skicka iväg några enkla köpta inbjudningskort. Givetvis måste jag scrappa mina egna som tar evigheter. Detta gör för övrigt att inbjudningarna kommmer iväg sent och hälften av barnen har redan bokat in sig på annat. Det kanske inte är helt igenom dåligt.

Hur som helst, så här blev årets upplaga av inbjudningskorten:

 

 

Knäpp som jag är så satt jag uppe halva natten innan kalaset för att fixa godispåsar som gick i samma tema som inbjudningskorten. Jag är inte känd för att göra saker så enkelt som möjligt.

Nu var kalashelgen slut så jag får söka efter nya projekt att ta mig an.

På återseende.

Marita

Och så lite Påsk…

Så var det Påsk! Tiden rusar iväg som alltid men det är skönt med lite extra ledighet. Eller ledighet? Snarare mer tid hemma än på jobbet. Ledig blir man väl aldrig som småbarnsförälder.

I år lyckades jag i alla fall få till lite påskpynt och ett ganska fint påskris. Då vi är allergiker hemma får vi nöja oss med att ha ett ris som inte står i vatten och får små fina gröna blad. Idén om att stansa ut fjärilar och sätta i riset fick jag från min vän Jessica (som för övrigt är helt grym på att få de enklaste saker att bli skitfint).

Fjädrarna har jag själv satt ihop och blandat små gula fjädrar med bruna mönstrade för att få en ”tofsigare” känsla än man får med de klassiska fjädrarna som man köper i affären. Varför nöja sig med det enkla när man kan krångla till det?, skulle kunna vara mitt motto.

Påskkort är något som jag aldrig skickar men ändå måste göra några varje år. Särskilt eftersom jag har köpt (enligt mig) världens sötaste påskstämplar med Forever Friends-nallarna.

Kan man annat än äska dem???

För första gången har jag dekorerat mina döttrars påskägg. Då jag varit inne en hel del på ”falsk metall” tekniken  var jag tvungen att prova det på min äldsta dotters ägg. Tyvärr hade jag ingen svart akrylfärg kvar så jag provade med guldfärg istället. Resultatet blev jag ganska nöjd med.

Det blev lite påskigt i alla fall. Gult hör påsken till.

Min yngsta dotter fick ett ägg av helt annan karaktär.

Här har jag målat ägget med medium och satt fast fjädrar. Det var en väldigt enkel metod och hela påskägget var klart inom tjugo minuter.

Det var allt för den här gången. Kanske har jag inspirerat någon med mina inlägg. Synd bara att jag la upp dem efter påsk.

Marita

Mina första beställningar….

Jag fick kontakt med en tjej på Facebook som ville ha ett Alla-hjärtans-dag-kort till sin älskling. Lite pirrigt var det men jag antog utmaningen att göra ett kort till en människa som jag aldrig hade träffat. Hon ville ha det romantiskt och det skulle gå i lila färgskala. Sagt och gjort. Det tog några timmar men så här blev resultatet:

Jag har utgått från helt vita papper och gjort mönsterpappren själv med hjälp av distressdynorna. Fullkomligt ääääälskar de dynorna!!! De används flitigt av mig. Fick med en av Timpans masker med.

 En rolig detalj som jag blev väldigt nöjd med själv är hjärtat i mitten av kortet. Först stämplade jag hjärtat och embossade det med guld som jag sedan färglade med distressdynan ”dusty concorde” för att sedan klippa ut hjärtat. Slutligen la jag ett tjockt lager glossy accent ovanpå allt.

Nästa beställning var från min kollega som ville ha ett kort till sin dotter som fyllde 35 år. Hon önskade ett vintagekort som går i rosa. Resultatet blev följande:

Bakgrundspappret gjorde jag mönstret på själv men jag har även använt mig av papper från ”Pink Paislee”. Jag är väldigt förtjust i dessa vintagemönster med fjärilar och rosor. Jag har insett att många av mina kort gärna går i denna stilen.

Lägger även upp lite bilder på kort som jag gjort för ganska länge sedan.

Efter mycket om och men…

…skule jag våga mig på att göra en LO. Jag och några vänner var med på en cybercrop där utmaningarna krävde LO:s. Med andra ord hade jag inget val om jag ville delta i alla utmaningar. Sagt och gjort, jag följde skissen och gjorde det som alla avråder en att göra; srappa med mitt bröllopsfoto.

Resultatet blev jag myckert nöjd med och är fortfarande. Jag har använt mig av papper från Maja design, som för övrigt är en av mina favoritpappersdesigner.

Rosorna var vita så jag färgade dem med promarker till en passande färg. Promarkers är bra att ha till mycket.

Det har inte blivit några fler LO:s från vårt bröllop ännu. Kanske blir det ett album någon gång framöver. Jag tillhör typen som gör LO:s på foton som jag tycker om och inte sammanhängande album över hela semestrar och dyligt. Det gör att de LO:s jag gjort är ganska olika varandra.

Nu när jag ska börja lägga upp mina alster på bloggen så inser jag att det inte är många av dem som är fotograferade. Jag tar och lägger upp de som är fotade så länge och skriver inga direkta kommentarer. Bilderna får tala för sig själv. Håll till godo.

 Den sista layouten har jag scrappat på mitt absoluta favoritfoto på mina döttrar. Det visar på äkta syskonkärlek.

Detta var allt för denna gången. Nu måste jag fotografera mina gamla alster så jag har något mer att lägga upp.

Marita

 

Kan man vara annat än lycklig…

…när man har en sån här fin väska i sin ägo???

Inte nog med att den är väldigt snygg, den rymmer alla  distressdynorna!!!! Plus de tillbehör som jag behöver för att arbeta med dem. Kolla in:

Helt underbart! Vem är det nu som har designat denna fantasktiska uppenbarelse till väska? Givetvis är det mannen bakom distressdynorna, Mr Tim Holtz himself. Den mannen kan sina saker.

Detta får bli allt för denna gång. På återseende.

Marita

Bättre sent än aldrig…

Det blev inte inom kort men nu har jag fått tummen ur att göra ytterligare ett inlägg.

Mitt intresse för scrapbooking väcktes på allvar efter att ha varit med på en endagars kortmakarkurs. Hade medvetet hållt mig undan då jag vet att om jag bara ger det chansen så är jag fast. Min kollega hade hållt på ett tag och försökt få med mig men jag hade envist tackat nej.

I och med att jag gick denna kortmakarkursen så hade jag också passerat en gräns som jag visste att jag inte kunde återuppta så det var bara att köra på.

Det allra första kortet jag tillverkade såg ut så här:

Vi arbetade med cardstock som stomme till korten, fyllde på med lite mönsterpapper, band och blommor och slutligen förgyllde vi korten med en stämpel som vi färglade med promarkerpennor.

 Som synes så hade jag inte riktigt koll på hur man kan arbeta med pennorna för att få bästa resultat men jag var ändå väldigt förtjust i dem som redskap.

Denna kortmakardag resulterade i två kort till:

 Kanske är det inte de kort som jag är mest nöjd med men just då var jag rätt nöjd och tyckte att det var en bra början. Inte långt därefter var det scrapmässa i Göteborg där jag gjorde mina första inköp och min fina rosa väska:

Denna väska som jag trodde skulle räcka till att förvara alla mina scrapsaker. Jag insåg ganska snabbt att det inte skulle fungera så. Mina scrapsaker kräver ”lite” mer utrymme idag och jag äger några fler väskor att ha dem i.

Denna rosa väskan får även bli symbolen för starten på mitt scrappande. Jag minns än idag hur jag stolt promenerade hem från mässan med väskan fylld med massor av roliga saker att pyssla med. Inte heller glömmer jag ångesten över vad sakerna egentligen kostade (en ständigt återkommande känsla i denna hobby).

Starten på denna bloggen kommer i första hand bli en tillbakablick på mina första år som scrappare fram till det jag gör idag.

På återseende

Marita

Nu har det hänt…

Äntligen har jag skaffat mig en egen blog. Har under en tid känt pressen. Är man en scrappare så bör man ha en egen blog att presentera sina egna verk på. Har man ingen blog så syns man inte inom scrapvärlden. Så med andra ord var det hög tid nu.

Jag kommer inom kort att återkomma med lite alster jag har tillverkat och kanske lite andra saker. Detta med blog är något helt nytt för mig och jag måste erkänna att jag är lite rädd, men snart har jag fått kläm på det.

På återseende.

Marita